Det började för 8 000–9 000 år sedan
Keramik i olika former har man kunnat göra på olika platser i världen sedan många tusentals år. Hur det gick till och exakt när keramiken uppfanns vet vi inte. Det skedde på olika ställen i världen under lång tid, kanske först i Kina för 8 000–9 000 år sedan. Till att börja med var det primitiva föremål, krukor och liknande, som fick torka i solen och användes för förvaring av livsmedel som spannmål, olja etc. Så småningom började man bränna föremålen över öppen eld eller i primitiva ugnar sedan man upptäckt att materialet fick nya egenskaper med helt annan hållfasthet efter bränning. De första exemplen på keramik i form av plattor för golv och väggar är bland annat från Egypten.
Egypten och Babylon
På 3000-talet f. Kr. kom egyptierna på att man kunde förbättra och försköna keramiken med glasyr, en glasmassa som smälter ut över ytan på ett redan bränt föremål och bildar en tät, blank eller matt och ofta färgad yta. Färg fick man till exempel genom att blanda in finmalda halvädelstenar i massan. Glasyren gjorde kärl täta och lätta att hålla rena. I Egypten uppstod också de första kända, glaserade keramiska plattorna. I faraogravar har man hittat glaserade plattor med inskriptioner. Exempel finns bland annat på British Museum i London. Kring ingången till Sakkarapyramiden utanför Kairo, finns en fris av glaserade keramikplattor, tillverkade för omkring 5000 år sedan. Med hjälp av koppar-salter har glasyren fått vackra, skimrande turkosblå färgtoner. Under det Mesopotamiska rikets blomstringstid 1200–500 f. Kr. gjordes de berömda relieferna av glaserade plattor som utsmyckade Ihstarporten och Processionsgatan i kung Nebukadnessars II palats i Babylon. Porten, med sina båda torn var klädda med blågröna, glaserade plattor med reliefbilder av tjurar och drakar. Den 24 meter breda Processionsgatan kantades på ömse sidor av 180 meter långa murar med omkring 60 stycken, över två meter långa lejonreliefer på varje sida. Lejonen var uppbyggda av glaserade keramikplattor i lysande färger. Babylon låg ungefär där Bagdad ligger idag och är sedan länge jämnat med marken. Vid utgrävningar för 100 år sedan hittades skärvorna av både lejon, tjurar och drakar. Fynden har sammanställts som ett jättelikt pussel och finns på olika museer i världen, den mest omfattande utställningen är på Pergamonmuseet i Berlin. Där finns delar av Ihstarporten och en lång sträcka av Processionsgatan uppbyggda i full skala. Ett lejon finns på Carlsbergs Glyptotek i Köpenhamn och en drake på Röhska Museet i Göteborg.
Nordafrika och islam
Tillverkning av kakelplattor kom igång i stor skala sedan islam etablerats som religion inom stora områden i mellanöstern och Nordafrika på 600-talet e. Kr. Tekniken hade utvecklats, mönster och dekorer kunde göras i mängder av färger. Men enligt islam fick man inte avbilda naturen, varken människor, djur eller växter. Därför uppstod de slingrande arabesker och geometriska former som fortfarande är vanliga dekorer inom kakeltillverkningen i dessa trakter.
Europa 700–1200 e. Kr.
Utvecklingen gick vidare i länder som Syrien, Persien, Egypten, Marocko och senare till Turkiet. På 700-talet e. Kr. spred sig konsten att tillverka kakel till Spanien via Gibraltar. Och när de nordafrikanska morerna i stora skaror flyttade till Spanien på 1100–1200-talen hade de med sig sitt kakelkunnande och tillverkning startade, främst kring de platser där de bosatte sig som Sevilla och Granada. Här finns utmärkta exempel på vacker byggkeramik att studera som de fantastiskt dekorerade palatsen Alcazar i Sevilla och den moriska kungaborgen Alhambra i Granada. Under 1300-talet och framåt spred sig kakeltillverkningen vidare till Italien, Portugal och så småningom till Holland från Spanien via Flandern. Staden Delft blev ett centrum för kakeltillverkning på 1600-talet och känd för sina blåvita plattor i små format som 10×10 cm. De känns igen på sina centralt placerade dekormotiv och ornament i alla fyra hörnen. Till Norden kom byggkeramiken på 1600-talet, till att börja med i form av grovhuggna, tegelliknande golvplattor. Utvecklingen i Sverige tog fart kring 1700-talet (Länk till blogginlägget om Sverige).
Hämtat från byggkeramikhandboken på BKR.se –BKR är den självklara auktoriteten när det gäller användandet av keramiska material, såväl i våtrum som i torra utrymmen.