Byggkeramik är keramiska plattor, kakelplattor, klinkerplattor och mosaik. De används på golv och väggar och deras egenskaper innebär att de uppfyller en mängd olika krav. De tekniska kvaliteterna gör att keramiken sedan länge varit det självskrivna valet på väggar och framför allt på golv i utrymmen där verksamhet av skilda slag ställer funktionella krav på motståndsförmåga mot mekaniska och kemiska påverkningar.
Exemplen är många; industrilokaler, brandstationer, storkök, badanläggningar, köpcenter, mängder av offentliga och andra lokaler. Här har valet av keramik ofta skett med utgångspunkt från krav som huvudsakligen är praktiska och tekniska – krav på böjhållfasthet, slaghållfasthet, kemikalieresistens, rengörbarhet, hygien, halksäkerhet, färgbeständighet etc. Men keramiken har nog framför allt valts för att den är ett material där flera eller alla dessa och andra egenskaper kombineras.
Mycket ofta har säkert också utseendemässiga krav varit avgörande för materialvalet. Här är urvalet så gott som obegränsat när det gäller format, färg och ytstruktur.
Under de senast decennierna har byggkeramiken genomgått en utveckling som är enastående bland byggmaterial. Nya tillverkningsmetoder, råvaror och ny design gör att kakel och klinker idag finns i nya kvaliteter med exceptionella egenskaper och i ny utformning. Egenskaper som gjort att keramik idag väljs inom områden där andra material länge dominerat. Den kraftigt ökande användningen gör att tillverkningen i de stora keramikländerna ökat och sker rationellt och ekonomiskt, vilket bidrar till att kostnaden för de keramiska plattorna kan hållas på en måttlig nivå. Om man ser till totalkostnad för material, montering och underhåll/skötsel över ett längre tidsperspektiv kan få, om ens något, material mäta sig med keramiken. Keramikens livslängd överstiger våra byggnaders livslängd med bred marginal. Det finns exempel på många hundra år gamla och välbehållna ytor av keramik runt om i världen.
Keramiska plattor finns under en rad benämningar, namn och beteckningar som härrör från tillverkningsmetod, råvaror och egenskaper. Handelsnamnen ger inte alltid entydig information om vilken grupp den aktuella plattan tillhör och därmed vilka användningsområden den passar för.
I professionella sammanhang finns tydligare indelning som är baserad på internationell standard, i Sverige tillämpad som Svensk Standard. För att kunna klassificera en platta enligt gällande standard måste man känna till dess vattenabsorption och formningsmetod. Vattenabsorptionen är ett mått på godsets öppna porositet, uttryckt i procentuell vikt ökning mellan torrt och vattenmättat tillstånd.
Vid val av keramiska plattor är det vissa parametrar som är viktiga att känna till. Att enbart utifrån de olika produktgruppernas namn eller plattornas utseende göra ett materialval kan vara vanskligt och leda till misslyckanden. För att välja plattor för ett specifikt användningsområde bör man bland annat ta ställning till olika parametrar (lägg en länk till blogginlägget med parametrar).
Hämtat från byggkeramikhandboken på BKR.se –BKR är den självklara auktoriteten när det gäller användandet av keramiska material, såväl i våtrum som i torra utrymmen.