Det har under de senaste årtiondena blivit allt vanligare med glaserade golvplattor i lokaler med kraftig nötning av främst gångtrafik som butiker, köpcenter, terminaler för tåg, buss och flyg och liknande. Det är framför allt plattor av porslinskvalité med mycket låg vattenabsorption (så kallad granitkeramik) som väljs för sådana utrymmen.
Glasyr ger möjlighet till ett mycket stort urval av färger och ytstrukturer, bland annat med halkskyddande egenskaper. Beständighet mot avnötning för glaserade plattor, avsedda för golv provas enligt en internationellt standardiserad metod, EN ISO 10545-7, Determination of resistance to surface abrasion for glazed tiles. Metoden är även känd under namnet P.E.I.-test efter institutet som skapat den, Porcelain Enamel Institut i USA.
Provningsmetoden går ut på att behållare med en blandning av stålkulor, slipmaterial och vatten monteras på plattorna så att de täcker en del av ytan. Plattorna fästs vid en rund skiva som genom en excentrisk rotation får innehållet i behållarna att bearbeta glasyrytan. Provningen utförs genom att åtta plattor får rotera och tas loss efter olika intervall mellan 150 och 12 000 varv. Plattorna undersöks efterhand genom att de betraktas med blotta ögat under fastställd belysning och på fastställt avstånd. Beroende av hur många varv plattan klarar utan synlig förändring av glasyren, klassificeras den enligt sex klasser, se tabell nedan.
Observera att metoden endast tillämpas på glaserade plattor och att bedömningen bara tar hänsyn till estetiska förändringar. De olika avnötningsklassserna enligt tabellen har tidigare angivits som ”P.E.I.-klasser” i produktkataloger och liknande, med referens till provningsmetoden. Fortsättningsvis anges ”Avnötningsklasser”.
Denna klassificering gäller bara för de föreslagna fallen vid normala förhållanden. Hänsyn ska tas till fotbeklädnad, trafikens karaktär och planerade städmetoder.
Golven bör skyddas på lämpligt sätt mot repande smuts vid ingångarna till byggnaderna genom anordningar för avtorkning av skorna. I extrema fall där mycket stark trafik förekommer med en hel del repande smuts, kan oglaserade golvplattor övervägas.
Resultatet av provningen beror till viss del på färgskillnaden mellan glasyren och det keramiska godset. På exempelvis en platta med ljus gråvit glasyr på gods med snarlik färg är det naturligtvis svårare att upptäcka färgskillnaden efter provningen. Motsatt gäller att en platta med glasyrfärg som starkt avviker från godsets färg kommer att få en sämre klassificering än en platta med färglikhet mellan glasyr och gods.
Oglaserade plattor är däremot oftast genomfärgade och således mindre estetiskt känsliga för avnötning. Generellt gäller att såväl glaserade plattor i de högre klasserna, som oglaserade, är mycket slitstarka jämfört med de flesta andra golvmaterial.
Hämtat från byggkeramikhandboken på BKR.se –BKR är den självklara auktoriteten när det gäller användandet av keramiska material, såväl i våtrum som i torra utrymmen.