Kakel, klinker och mosaik blir allt vanligare på väggar och golv i Sverige. Användningen har mer än fyrdubblats under de senaste två decennierna. Det finns många olika anledningar till den stora ökningen. Professionella materialväljare såväl som vanliga konsumenter föredrar alltmer underhållsfria naturmaterial. Inom den byggkeramiska industrin har en omfattande produktutveckling skett under de senaste 20–30 åren som saknar motstycke bland andra byggmaterial. Tack vare nya typer av keramikplattor med enastående egenskaper, som slitstyrka, böjhållfasthet, frostbeständighet m.fl., har keramiken kommit in på användningsområden där andra materialgrupper tidigare har dominerat. Men keramiska plattor användes redan under den tidiga antiken för beklädnad och utsmyckning av monumentala byggnader. Lämningar av sådana byggnadsverk vittnar än idag om materialets hållbarhet och skönhet.
Keramisk tillverkning fanns i Sverige från 1700-talet, bland annat i form av tjocka glaserade plattor för kakelugnar. På 1880 talet började en tillverkning i Skåne av klinkerplattor, trottoarsten, trädgårdsdekorationer och liknande av stengodslera som kom med som en biprodukt vid brytning av stenkol. Det var Skromberga Stenkols- och Lerindustri som startade tillverkningen vid fabriken i Ekeby där senare Höganäs-Billesholms AB och fram till 2008 CC Höganäs Byggkeramik AB framställde glaserade golv- och väggplattor. Kakelplattor tillverkades långt in på 1900-talet i bland annat i Karlskrona, Gävle och framför allt i Uppsala där Upsala-Ekeby gjorde kakelplattor fram till slutet av 1960-talet.
På IFÖ-verken i Bromölla fanns tillverkning av keramiska plattor fram till 1960-talet. Det var torrpressade, oglaserade golvplattor, glaserade plattor för badrumsgolv, glaserade mosaikplattor och en typ av fasadplattor (fasad-schamotte) som tillverkades på beställning för olika större cityfastigheter. Det finns ett femtiotal större objekt i Sverige, till exempel Hotel Sheraton i Stockholm. Även om det inte handlade om keramikplattor i egentlig mening kan en tillverkning av glasmosaik även nämnas. Under ett tiotal år fram till slutet av 1960-talet hade Kosta glasbruk en tillverkning av glasmosaik. Användningen av keramiska plattor i Sverige är jämförelsevis låg. I början av 1980-talet var totalkonsumtionen omkring två miljoner m2 per år och per- capitaanvändningen omkring 0,2 m2/år. Motsvarande siffror 2008 var 13,8 miljoner m2 totalt och 1,5 m2 per capita. Dagens mest efterfrågade stilar och storlekar kan du hitta här hos oss (Lägg hela meningen som en länk till produktsidan).
Hämtat från byggkeramikhandboken på BKR.se –BKR är den självklara auktoriteten när det gäller användandet av keramiska material, såväl i våtrum som i torra utrymmen.